Katten bits och rivs

 Katten bits

Jag ligger och kelar med min katt och helt plötsligt attackerar den mig, vad ska jag göra? Detta är ett vanligt problem som ofta går att lösa med lite tålamod. Katter kan inte känna de känslor vi människor känner så var inte rädd för att den är arg på det eller liknande, det finns andra orsaker som osäkerhet och otrygg som kan orsaka den här typen av beteende. I guiden kan du läsa om hur du ska förbättra din relation med din katt och hur du ska undvika att bli biten.

Bit- och kelsyndromet

Oavsett vilket problem du än har med din eller dina katter är det mycket viktigt att du alltid ser till att din katt eller dina katter är friska. Många beteendeproblem kommer från att det finns en fysisk grundorsak som ligger bakom. Många stressbeteenden kan komma från smärta och obehag. Det kan vara tandproblem, ledproblem, allergier, njur- och leverproblem, hormonsjukdomar, mag- och tarmbesvär, ja, mycket kan ligga bakom. Det är av yttersta vikt att man alltid utesluter detta först innan man går in och gör förändringar i kattens miljö då detta kan leda till ytterligare stress och göra saken värre. Så har din katt ett beteende som inte hör till det vanliga så rekommenderar jag att du alltid uppsöker en veterinär som första steg.

När det gäller katter som bits måste man alltid ta reda på varför, det gäller alla olika sorters beteendeproblem.

Man brukar säga att det i regel finns två olika sorters katter eller typer av individer. Dels har vi de katterna som är väldigt självsäkra, sociala och nästa hundlika i sitt beteende. Sedan har vi de mer tillbakadragna (de kan ändå vara självständiga och trygga) katterna.

Vad det beror på, vilken kategori en katt hamnar under, om det är ärftligt eller om det är en yttre påverkan har inte riktigt studierna blivit ense om.

När katten är kattunge är det väldigt viktigt att de, från två veckors ålder, träffar och blir hanterade av minst fyra olika människor varje dag för att bli van med detta. Det gäller även olika ljud, ljus, underlag, dofter m.m. Men det finns undantag, självklart, då katter som inte alls blivit hanterade kan vara väldigt närhetssökande och vice versa.

En katt som rent genetiskt är en trygg, social, framåt katt kan med rätt socialisering, uppväxt, hantering bli en väldigt självsäker och balanserad individ som vuxen. Däremot om en sådan katt få en sämre uppväxt kan den bli mer tillbakadragen. På samma sätt kan en katt som rent genetiskt är väldigt rädd och tillbaka dragen, med rätt uppväxt bli en trygg och balanserad individ. En kattunges första 12 levnadsveckor, och även tiden efter detta, är otroligt viktiga.

Kattens kroppsspråk behöver också nämnas. Katter lever inte i flock som hundar, men de lever däremot i sociala grupper. De jagar, äter oh sover för det mesta själva men de har ändå vissa beteendet för att uppehålla banden inom de sociala grupperna. De jamar, stryker sig, vänder rumpan till, lägger sig på rygg och rullar runt, sträcker på sig, använder sina morrhår, pälsen, svansen, ögonen

för att kommunicera med varandra. Inget av detta gör katten för att de just vill bli klappade utan för att just bekräfta sammanhållningen och kommunicera.

En brittisk kattbeteendevetare vid namn Sarah Heath sa en gång under en av hennes föreläsningar. Att en katt som kommer och lägger sig på rygg framför dig och visar magen vill bara stärka banden mellan er, hälsa och visa er välkomna när ni kommer hem till exempel. Prata, kommunicera. När en människa då böjer sig fram eller sträcker fram sin hand för att kela, blir detta en enorm förelämpning för katten. Det skulle vara att jämföra med att du går fram och sträcker fram din hand för att hälsa och de svarar med att ge dig en stor snyting. Och självklart försvarar då katten sig genom att klösa eller bita. Ofta genom att de tar tag i armen, ibland sparkar med bakbenen och sedan flyger därifrån för att sedan sitta och putsa sig för att lugna ner sig.

Detta kallas för kel – och bitsyndromet, eftersom att det har fått ett namn uppkallat eftersig är det som du förstår väldigt vanligt.

Ju oftare det händer för katten att den hamnar i den här situationen desto mer sänker katten sin så kallade trygghetströskel. Vissa katter kan man kela med, över hela kroppen, hur länge och hur mycket som helst utan att de bryr sig nämnvärd, de katterna har en väldigt hög tröskel. Medan andra katter har en lägre tröskel.

Man kan påverka gränserna på trösklarna ganska enkelt vilket gör att det kan gå upp och ner. Vad man måste göra är att hjälpa katten att ge den tid att höja sin tröskel igen om den har sjunkit. De flesta katter kommer aldrig vara helt trygga att bli klappade på magen. Detta är ett mycket sårbart område och man bör undvika att klappa där, framför allt om katten ligger på rygg eller på sidan. Som sagt det finns de katter som inte har några problem alls med detta men majoriteten av katterna upplever en viss sårbarhet när de blir klappade på magen.

Även om katten ligger bredvid dig, rullar över på sidan och man börjar klappa på magen så är det först som om de njuter men helt plötsligt, som vi upplever det, blir de sårbara och de svarar då genom att skydda sig, de biter och klöser, som beskrivet ovan.

Jag skriver som vi upplever det för oftast har katten med hjälp av sitt kroppsspråk visat att de vill att vi ska sluta, men det kan ibland vara väldigt svårt att tyda för oss.

Har detta hänt tillräckligt många gånger, det räcker egentligen med ett par så förbereder sig katten på att känna sig sårbara kanske till och med bara när de ser en hand närma sig och svarar därför på en gång. Det behöver inte ha startat med kel och bitsyndromet utan kan också bero på att katten inte är van vid beröring, inte fått tillräckligt med hantering som kattunge eller kopplat ihop beröring med något obehag.

Om katten visar dessa symtom, att de biter, klöser eller fräser är det dags att ta ett steg tillbaka. Ge katten tid, ibland kan det ta flera månader. Man måste sluta helt med att försöka klappa katten på kroppen eller närma sig med sina händer. Om man tillslut får klappa, klappa bara runt huvudet, under korta stunder.

Vill man verkligen klappa katten på kroppen när den ligger ned, ja då får man börja först med huvudet. Det ska vara en katt då som tidigare har tyckt om beröring. Så småningom så kan man stryka en gång på kroppen och sedan sluta, inget mer kel den dagen. Låt bara katten ligga bredvid dig i lugn och ro. Målet är att få katten att sluta associera klappandet och dina händer till att den känner sig hotad och sårbar.

Man måste ha mycket tålamod och vara försiktig när det gäller att få katten att lita på dig och er kontakt igen. Det är inte många katter som tycker om att bli burna på men vill man så gäller samma princip här. Man börjar med att lyfta katten en liten bit från marken och sedan släppa ner den. Och sedan öka successivt under några månader.

Det är viktigt att man sluta klappa, bära innan katten når sin tröskel eller börjar känna sig osäker. Vänta inte tills den börjar vifta på svansen eller tills den säger ifrån, då har den nått sin tröskel och den sjunker igen. Avbryt långt innan, för varje gång du avbryter innan det blir något obehag för katten så höjs tröskeln.

Prova att istället prata med katten när den lägger sig på rygg, hoppar upp i ditt knä eller lägger sig bredvid den, även detta är ett sätt att bekräfta ert band.

Kommentarer inaktiverade.